Tätskikt på träbjälklag i Södermalm, Stockholm
Badrummet i en sekelskifteslägenhet fick nytt tätskikt. Bjälklaget förstyvades först, eftersom golvet sviktade mer än ett tätskikt tål.
Läs mer →Projekt
Ett urval av det arbete vi utför i Stockholmsområdet, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Källarbadrum mot mark i Äppelviken, Bromma
Ett badrum i källarplan byggdes om. Fuktmätningen i plattan avgjorde både uppbyggnad och tidplan.
Läs mer →Badrum utbyggt i etapper i Solberga, Älvsjö
Ett litet badrum i ett egnahem hade byggts ut i en garderob. Skarven mellan de två golven var där tätskiktet gått sönder.
Läs mer →Suterrängbadrum mot berg i Saltsjö-Boo, Nacka
Badrummet låg i suterrängplan med berg bakom ena väggen. Avledningen utanför fick åtgärdas innan rummet kunde byggas.
Läs mer →Badrum på övre plan i Brevik, Lidingö
Ett badrum en trappa upp i ett trähus gjordes om. Gamla missfärgningar i taket under visade var det läckt tidigare.
Läs mer →Brunnsbyte i betongbjälklag i Djursholm, Danderyd
Villans badrum låg på betong. Den ingjutna brunnen gick inte att täta mot och fick bilas fram och bytas.
Läs mer →Radhusbadrum i Näsbypark, Täby
Ett radhusbadrum byggdes om. Grannens fuktskada i samma länga visade var vi skulle titta först.
Läs mer →Badrum i bostadsrätt i Edsberg, Sollentuna
Renoveringen samordnades med föreningens stambyte, så att rummet inte skulle behöva rivas två gånger.
Läs mer →Fall som ändrats av sättning i Stuvsta, Huddinge
Golvet lutade åt fel håll efter att huset satt sig. Ett nytt fall byggdes efter hur golvet ligger i dag.
Läs mer →Tätskikt och fall i Stockholmsområdet
Ett typiskt badrumsjobb, moment för moment — från första mätningen till vattenkontrollen före plattsättning.
Läs mer →Tätskikt på träbjälklag i Södermalm, Stockholm
I en lägenhet i Stockholms innerstad skulle ett badrum från åttiotalet göras om. Rummet låg på ett träbjälklag, och redan vid första besöket märktes att golvet gav med sig när man gick mitt på det.
Efter rivningen mätte vi svikten med en rätskiva och en mätklocka mellan bärningarna. Nedböjningen var större än vad ett keramiskt ytskikt klarar över tid, så beslutet att förstyva golvet togs innan något annat planerades.
Mellan bjälkarna låg en fyllning av sand och kolstybb. Den togs ur i den del som skulle byggas om och kontrollerades för fukt — torr fyllning är ett gott tecken, men den döljer också en läcka i åratal, vilket är skälet till att vi alltid tittar.
Golvet byggdes upp med ett skivlager som skruvades i c-avstånd enligt anvisningen och limmades mot underlaget, vilket tog bort merparten av rörelsen. Därefter spacklades fallet mot brunnen och kontrollerades med avvägningsinstrument från rummets fyra hörn.
Tätskiktet rollades i två skikt med torktid emellan, med förstärkningsremsa i alla innerhörn och vid genomföringarna. Skiktet fördes ner i brunnen och kläms fast i klämringen, och innan plattsättningen hälldes vatten ut längs ytterkanterna för att se att golvet rann av av sig självt.
Bor du i en äldre lägenhet i Stockholm och undrar om golvet klarar ett nytt badrum? Vi mäter svikten innan vi lämnar pris.
Källarbadrum mot mark i Äppelviken, Bromma
I en villa i Bromma skulle källarens badrum renoveras. Rummet låg på en betongplatta direkt mot mark, med två väggar som hade jord på andra sidan.
Innan något revs borrade vi mäthål i plattan och satte givare på djup. Värdena fick stabilisera sig i ett dygn, eftersom ett värde avläst samma dag säger mer om ytan än om konstruktionen.
Mätningen visade att plattan var fuktigare än vad en tät uppbyggnad tål. Vi gick ut och tittade på marken: tomten lutade svagt in mot huset och ett stuprör slutade en halvmeter från sockeln. Det åtgärdades först, och rummet fick stå öppet och torka.
När fukten sjunkit byggdes golvet upp med ett system avsett för platta mot mark, och fallet mot brunnen spacklades och kontrollerades med avvägningsinstrument. Väggarna mot jord fick en uppbyggnad som klarar fukt utifrån.
Tätskiktet lades obrutet över golv och våtzonsväggar, med manschett vid rörgenomföringarna och inklämning i brunnen. Ventilationen kontrollerades separat — i ett källarrum utan fönster är frånluften den enda vägen ut för fukten från duschen.
Har du ett källarbadrum i Bromma som luktar eller där plattorna släpper? Det är oftast marken utanför som är orsaken.
Badrum utbyggt i etapper i Solberga, Älvsjö
I ett egnahem i Älvsjö hade badrummet utökats in i en garderob någon gång på åttiotalet. Ägaren hade sett en fuktfläck i taket i rummet under, alltid på samma ställe.
När klinkern bilats bort syntes orsaken direkt: den ursprungliga delen låg på ett träbjälklag och tillbyggnaden på en gjuten platta, och tätskiktet hade spruckit rakt längs skarven mellan dem.
Vi kartlade var gränsen gick genom att följa bjälklagsriktningen och knacka av ytan tills underlaget skiftade. Skillnaden i rörelse mellan de två delarna är det som klipper av ett skikt som lagts obrutet utan hänsyn till skarven.
Golvet byggdes upp med ett rörelseupptagande skikt över hela ytan och en förstärkningsremsa lagd i själva skarvlinjen. Fallet byggdes sammanhängande över båda delarna i stället för att varje del fick sitt eget.
Tätskiktet rollades i två skikt, med remsa i alla hörn och vid tröskeln, och kläms fast i brunnen. Vattenkontrollen gjordes från rummets alla fyra hörn, även från det hörn som tillhörde tillbyggnaden.
Har ditt badrum i Älvsjö byggts ut och sprickan kommer tillbaka på samma ställe? Då sitter felet i skarven, inte i ytskiktet.
Suterrängbadrum mot berg i Saltsjö-Boo, Nacka
I ett hus i Nacka låg badrummet i suterrängplanet. Ena väggen hade berg och jord bakom sig, den andra vette mot fri luft, och nedre delen av den inre väggen var missfärgad.
Vi satte fuktgivare i både golv och den vägg som hade mark bakom sig. Värdena i väggen var förhöjda på ett sätt som inte kunde förklaras av duschvatten, eftersom de var som högst en bit upp och inte vid golvet.
Ute i slänten ovanför huset syntes varför. Berget gick i dagen några meter bort och lutade in mot huset, och vatten som rinner på berg följer bergytan under jorden tills det möter något. Här mötte det grunden.
En avskärande dränering lades ovanför huset så att vattnet leds förbi i stället för mot väggen. Först därefter revs badrummet, och väggen fick torka med mätning innan uppbyggnaden påbörjades.
Rummet byggdes sedan med en uppbyggnad som tål olika förutsättningar på olika väggar, tätskikt obrutet över våtzonen och inklämning i brunnen. Fallet spacklades och provades med vatten före plattsättningen.
Ligger ditt badrum i suterräng i Nacka och väggen är fuktig en bit upp? Då kommer vattnet troligen utifrån.
Badrum på övre plan i Brevik, Lidingö
I en äldre villa på Lidingö skulle badrummet på övre plan byggas om. Innan vi rörde något gick vi ner i rummet under och tittade i taket.
Där fanns två gamla missfärgningar, båda intill varandra och båda under badrummets brunnsområde. En punkt som läckt en gång läcker gärna igen, så det gav oss var vi skulle titta noggrannast.
Efter rivningen visade det sig att den gamla brunnen saknade klämanordning och att tätskiktet bara låg an mot dess överkant. Brunnen byttes, och bjälklaget runt den friläggdes och kontrollerades för rötskador innan något byggdes igen.
Bjälklaget hade stor spännvidd och sviktade tydligt mitt på. Golvet förstyvades med ett skivlager som limmades och skruvades, varefter fallet mot den nya brunnen spacklades och kontrollerades med avvägningsinstrument.
Tätskiktet lades i två skikt med remsa i hörn och vid varje genomföring, och fördes ner i brunnen och kläms fast i klämringen. Vatten hälldes ut längs alla ytterkanter innan plattsättningen påbörjades.
Har du en fläck i taket under badrummet på Lidingö? Den har oftast pågått längre än den synts.
Brunnsbyte i betongbjälklag i Djursholm, Danderyd
I en villa i Danderyd från sextiotalet skulle badrummet göras om. Bjälklaget var av betong, vilket tar bort rörelsen som är huvudproblemet i äldre trähus.
Vid besiktningen tittade vi först på brunnen, eftersom det är den frågan som avgör omfattningen i ett betongbjälklag. Den var av äldre typ och saknade den klämanordning som dagens tätskikt ska fästas i.
Innan bilningen påbörjades kontrollerade vi bjälklagets tjocklek, så att vi visste hur mycket material som fanns under brunnen. Betongen bilades bort runt brunnen och den gamla lyftes ur.
Den nya brunnen sattes i höjd mot färdigt golv och göts fast, och bjälklaget återställdes runt den. Höjdsättningen gjordes först — sitter brunnen för högt finns inget fall att bygga, och det går inte att rätta efteråt.
Därefter spacklades fallet in mot brunnen från rummets alla hörn och kontrollerades med avvägningsinstrument. Tätskiktet rollades i två skikt, kläms fast i den nya klämringen, och ytan provades med vatten innan klinkern sattes.
Har du ett badrum i Danderyd med en brunn som aldrig bytts? Det är den som avgör vad renoveringen kostar.
Radhusbadrum i Näsbypark, Täby
I ett radhus i Täby från sjuttiotalet skulle badrummet renoveras. En granne i samma länga hade haft en fuktskada året innan, vid anslutningen mellan golv och vägg.
Eftersom husen är byggda samtidigt efter samma ritning är bjälklag, brunnsläge och rördragning desamma i hela raden. Vi började därför besiktningen i just den anslutningen, och hittade samma svaghet här.
Den ursprungliga lösningen var en väggmatta som svetsats mot en golvmatta i en skarv nere vid golvvinkeln. Skarven hade släppt i ena hörnet, och fukten hade gått in i regelverket utan att synas på ytan.
Regelverket friläggdes, torkades och kontrollerades med mätning innan väggen byggdes igen. Vi gick också igenom vilka väggar som delas med grannen, eftersom ett ingrepp i en sådan berör två hushåll.
Golv och våtzonsväggar fick ett sammanhängande tätskikt utan skarv i golvvinkeln, med förstärkningsremsa i hela vinkeln och manschett vid genomföringarna. Fallet spacklades om och provades med vatten.
Har en granne i din länga i Täby fått fuktskada? Då är det värt att titta på ditt eget badrum.
Badrum i bostadsrätt i Edsberg, Sollentuna
En medlem i en bostadsrättsförening i Sollentuna ville renovera sitt badrum. Det första vi frågade var om huset stod inför ett stambyte.
Det gjorde det, med start inom ett år. Att bygga färdigt nu hade inneburit att rummet rivits upp igen när stammarna byttes, så arbetet planerades i stället att utföras i anslutning till stambytet.
Vi gick igenom ansvarsgränsen med föreningen: vad de ansvarar för, vad medlemmen ansvarar för, och vad som krävde godkännande i förväg. Det avgör både vem som betalar och vem som beslutar.
När stammarna var bytta byggdes rummet. Genomföringarna för de nya rören tätades med manschett mot tätskiktet, och golvbrunnen sattes i höjd mot färdigt golv innan fallet spacklades.
Tätskiktet lades obrutet över golv och våtzon och kläms fast i brunnen. Dokumentationen togs fram under arbetets gång — i efterhand går den inte att rekonstruera, och föreningen kan begära den långt senare.
Står ditt hus i Sollentuna inför stambyte? Fråga oss innan du beställer badrum, inte efter.
Fall som ändrats av sättning i Stuvsta, Huddinge
I ett hus i Huddinge stod det alltid vatten kvar i ett hörn av badrummet efter dusch, flera timmar varje gång. Golvet hade byggts med fall mot brunnen när huset var nytt.
Vi mätte golvets verkliga lutning i flera riktningar med avvägningsinstrument. Ytan lutade bort från brunnen mot det hörn där vattnet samlades — fallet fanns alltså inte längre kvar.
Sprickmönstret i golv och vägg följde en linje ut från rummets hörn, vilket pekar på rörelse i stommen snarare än på ett ytfel. Huset står på lera, och lera sätter sig.
Vi bedömde om rörelsen avstannat genom att titta på sprickornas kanter och på hur tidigare lagningar stod sig. De var hela, vilket talade för att sättningen i huvudsak var avslutad, och arbetet kunde fortsätta.
Ett nytt fall byggdes upp efter hur golvet ligger i dag, inte efter hur det en gång låg, och kontrollerades från alla hörn. Även det liggande avloppet kontrollerades, eftersom en sättning kan ta fallet i det också.
Står det alltid vatten på samma ställe i ditt badrum i Huddinge? Mät lutningen innan du lägger om klinkern.
Tätskikt och fall i Stockholmsområdet
Arbetet börjar med att vi bestämmer vad badrummet vilar på. Trä eller betong avgör allt som följer, och det går inte att avgöra från dörren utan syns först när ytskiktet är borta.
Är underlaget trä mäts svikten och golvet förstyvas innan något annat görs. Är det betong tittar vi i stället på brunnen — har den ingen klämanordning ska den bilas fram och bytas, och då är det ett ingrepp i stommen.
Därefter sätts brunnens höjd mot färdigt golv. Det momentet går inte att ta om: sitter brunnen för högt finns ingen höjd kvar att bygga fall i, och vattnet blir stående runt den i stället för i den.
Fallet spacklas in mot brunnen från rummets alla hörn och kontrolleras med avvägningsinstrument, utan motlut någonstans på vägen. Underlaget primas sedan enligt tätskiktssystemets anvisning.
Tätskiktet läggs i två skikt med torktid emellan, med förstärkningsremsa i alla innerhörn, vid tröskel och vid varje genomföring, och kläms fast i brunnens klämring. Sist hälls vatten ut längs ytterkanterna — rinner det fram av sig självt är fallet rätt.
Ska du renovera badrum i Stockholmsområdet? Vi börjar med att ta reda på vad golvet vilar på.